Je vous promesse att det ska komma ett rejält Edinburgh inlägg men just nu är det något så ovanligt som juridikstudier som gäller. Som alltid när det vankas plugg blir det idel pauser, vissa av dem på Wikipedia där jag läste om Härjedalen och alltså, oktoberrevolutionen etc. släng er i väggen för i Sveg har vi minsann också haft en. I give you, syndikalismens landskap:
Stora spänningar fanns i Härjedalen, å en sidan stod arbetarrörelsen med organiserade skogsarbetare och rallare, å andra stod bönderna, lärarna och prästerskapet. Bland annat så förbjöds vissa barn i Glissjöberg och Mosätt från att gå till skolan då den stränge läraren och föräldrarna inte stod på samma sida. Det hela eskalerade i och med revolutionen i Sveg i maj 1918. På godtemplargården i Sveg var det kallat till möte och två arbetare började bråka (efter att de supit sig fulla, ironiskt nog i nykterhetskaféet). Fyllebråket övergick i kravaller och några tog initiativ till upplopp, på gatorna i Sveg krossades fönster och tingshuset stormades. Den aggressiva folkmassan mötte då en beväpnad skara svegsbor och tre personer sköts ned till marken. Härjedalen har därefter beskrivits som syndikalismens starkaste landskap. Syndikalismen i Härjedalen var emellertid som störst 1924 då var tionde härjedaling var med i SAC och rörelsen har därefter minskat i betydelse. Däremot så försvann de Frihetliga Kommunalfolket från kommunpolitiken först 1991.
(Varför jag spenderar tid på Wikipedia när jag egentligen borde läsa om diskriminering och dessutom söker på mitt hemlandskap låter vi vara osagt)





